Herrarna Dan Buthler och Dag Öhrlund lyckas med den här kriminalromanen både få mig att vilja läsa vidare och bli irriterad om vartannat. Det som retar upp mig är att man ständigt envisas med infodumpningar som inte tillför berättelsen ett smack utan snarare verkar till för att författarna ska få briljera om hur pålästa de är. Gärna genom stela dialoger. Dessutom använder man ett allsmäktigt perspektiv där man på samma sida kan få ta del av uppemot tre olika karaktärers tankar, vilket distanserar mig som läsare från karaktärerna. Romanens huvudperson, psykopaten Christopher Silverbielke, är nästintill en karbonkopia av Patrick Bateman i American Psycho av Bret Easton Ellis. Kvinnorna är i huvudsak jättesnygga våp vars enda syfte är att vara något för herrarna att sätta på.

Ändå fungerar det, konstigt nog. Boken är riktigt spännande när man följer Silverbielkes katt och råtta-lek med både polis, kollegor och de som tror sig vara hans vänner. Han är kylig och beräknande och ingen i hans närhet förstår hur långt han är beredd att gå för att få sin vilja igenom. När han föreslår för sina vänner Hans Ecker och Johannes Kruut att de ska leka en poänglek blir det början till en spiral av sex, våld, knark och ond bråd död.

Boken hade gott kunnat kortas ner, men är ändå så lättläst att den funkar bra på stranden eller hängmattan. Den kan bland annat köpas på Bokus och CDON, eller varför inte som ljudbok, uppläst av Stefan Sauk?

Betyg [7/10] Bumlingar.