Jag kommer under kategorin Författarliv skriva om hur vardagen ser ut för mig som fantastikförfattare och även ge en del råd till dig som är sugen på att själv sätta dig ner och skriva med målet att bli publicerad. Inläggen kommer troligen inte komma i kronologisk ordning men jag samlar dem alla under menyfliken Artikelserie – Författarliv.
Så vad är då en författare och hur blir man en sådan? En sökning på Wikipedia ger det här svaret:
Med författare avses i första hand skribenter som skriver skönlitteratur enligt Svenska Akademiens ordbok; skribenter av annan litteratur – främst inom epik – kallas bland annat skriftställare, journalister och informatörer.
Frågan dyker ibland upp i diverse diskussionsforum och det framgår fort att tolkningarna skiljer sig då det inte är en juridiskt skyddad titel. Ordet författare som begrepp är lika flytande som åsikten om vad som är en bra historia och vilken genre som är bäst. Men om vi nu går på Svenska Akademins definition bör vi i så fall kolla upp vad som menas med skönlitteratur. En ny sökning på Wikipedia ger detta:
Skönlitteratur är en samlingsterm för berättelser och andra texter skrivna med konstnärliga mål. Innehållet kan vara helt fiktiv eller bygga på verkliga händelser.
Till skillnad från facklitteratur kan det alltså röra sig om spannet från självbiografi till helt påhittade berättelser i sekundära världar (helt påhittade världsbyggen). Frågan är vad som avses med konstnärliga mål? Att bygga egna världar och skriva fantasy borde vara den yttersta formen av konst men behandlas ofta styvmoderligt. Ser man till vilka som vinner Nobelpris och Augustpris verkar berättelser som handlar om verkliga livet premieras. Som jag ser det är allt berättande en lögn, även om det är självbiografiskt. Frågan är bara i hur stor grad man rör sig från sanningen. Även våra minnen är en tolkning av sanningen och kanske förvanskas med tiden. Nostalgins skimmer har makten att ljuga för oss om vad som egentligen är sant. En riktigt bra berättelse kan få det som är uppenbart påhittat att upplevas som trovärdigt och det är där tjusningen i författandet ligger för mig. Att hitta på en helt egen värld men skapa rollpersoner av kött och blod som man som läsare lockas av, så till den grad att man slukas upp av berättelsen och för ett ögonblick glömmer bort sig i illusionen. Tror att den är sann.
En författare är alltså någon som skriver verkliga eller fiktiva berättelser med konstnärliga mål. That’s it.
Om man känner sig osäker på om man uppfyller dessa kriterier kan man alltid ansöka om medlemskap i Sveriges Författarförbund. Blir man antagen är man bevisligen av dem ansedd att uppfylla kvalitetskraven och är en författare. Givetvis är man en författare även om man inte är medlem. Själv sökte jag medlemskap mest som en bekräftelse och när jag fick det kunde jag ge mig själv en klapp på axeln. Ett av mina mål var avklarat men det är inte mitt medlemskap som gör mig till författare. Numera är jag även medlem i Författarcentrum (en förening som förenklat verkar för att föra ut kunskapen om författare i samhället, hjälper oss med bokningar mm) vilket var ännu en klapp på axeln, men inte heller det gör mig till en författare. För mig var det när jag en dag insåg att skrivandet är en del av mig som jag inte kan vara utan. Att mycket av min vakna tid ägnas åt författandet och att jag tar seriöst på mitt skrivande. Att jag är beredd att arbeta hårt för att producera de bästa texter jag kan och för att nå ut till läsare. Det gör mig till en författare.
Så du som vill bli författare. Skriv. Skriv utav bara helvete. Skriv passionerat. Skriv av dig din ilska. Skriv värdelöst, men skriv. Anmäl dig till en skrivkurs eller låt bli. Gå med i författargrupper på Facebook (t.ex. Författare på Facebook eller Författarsällskapet). Delta i novelltävlingar, skriv drömdagbok och läs massor. Lär dig av de böcker du gillar. Lär dig kanske ännu mer av de du inte gillar. Någonstans där känner du efter och inser att du är en författare. Allt annat är bara troféer för dåliga självförtroenden.