Movie review – Interstellar by Christopher Nolan.

See review in english at the bottom of this blog post.

 

Jag har inte vetat vad jag ska känna inför denna film, men jag vet att Nolan alltid levererar en sevärd och tänkvärd produkt. Även om det sällan, enligt mig, når hela vägen fram till mästerverk. Vilket är synd, för Nolan är ofta snubblande nära. Så även denna gång. Vi får följa den före detta astronauten Cooper (skickligt spelad av Matthew McConaughey) och hans två barn Murph och Tom, samt deras morfar Donald (John Lithgow). De bor på den amerikanska landsbygden och livnär sig på att odla majs. Hela världen håller på att gå under och massvält råder. Skördarna förstörs, om inte av de ständiga sandstormarna så av parasiter. Syret i luften håller på att ta slut och människorna är dömda att sakta kvävas och dö ut.

Coopers dotter Murph tror att hon har ett spöke i sitt rum då böcker faller ur bokhyllan i särskilda mönster och Cooper ber henne studera fenomenet vetenskapligt. De upptäcker ett gravitationsfenomen som pekar ut en koordinat. När de letar upp platsen finner de en grupp vetenskapsmän med en plan för att rädda mänskligheten. Skumt är bara förnamnet. Kruxet är att det innebär att Cooper måste lämna sin familj för att färdas genom ett maskhål i jakten på beboeliga planeter.

Interstellar var mer gripande än vad jag är van vid från Nolans tidigare filmer som kan vara lite känslokalla emellanåt. Duktiga skådespelare gör filmen klart sevärd, eller vad sägs om t.ex. Anne Hathaway, Michael Caine och Matt Damon? Man bjuds dessutom på svindlande tankeexperiment när själva rumstiden blir en viktig bricka i handlingen och händelserna i dotterns rum får en minst sagt oväntad förklaring som lär dela biobesökarna i två läger.

I början störde jag mig på designen av roboten TARS som kändes som en plåtniklas, men efter ett tag vande jag mig och när man fick se designens mångsidighet gav den snarare filmen ytterligare en dimension. Däremot konstaterar jag besviket att man misslyckades med att förmedla känslan av viktlöshet. Och det finns logiska luckor som drar ner betyget. Det är ändå en helt klart sevärd film med svindlande effekter, men jag hade hoppats på mer.

Betyg [7/10] Bumlingar.

Review in english:

I didn’t know what to expect from this film, but I do know that Nolan always delivers a stunning, mind warping product. Although his movies rarely, in my opinion, reach masterpiece level. That’s a shame because Nolan as good as always gets extremely close. This time is no exception. We get to follow the former astronaut Cooper (brilliantly portrayed by Matthew McConaughey) and his two children Murph and Tom, plus their grandpa Donald (John Lithgow). They live on the countryside in the southern US and live on corn farming. The entire world is collapsing and humanity suffers mass starvation. The crops are ruined, if not by sandstorms, by parasites. The atmosphere is running out of oxygen and the humans are doomed to slowly suffocate, facing extinction.

Coopers daughter, Murph, believes she has a ghost in her bedroom since books are falling out of the shelves in distinct patterns but Cooper tells her to study the phenomenon from a scientific perspective. They discover a gravitational phenomenon that contains coded coordinates. When they visit the location they find a group of scientists with a plan to save humanity. Weird is just the beginning. The drawback is that Cooper is the only skilled pilot and so must leave his family behind to travel through a wormhole in a quest for habitable planets.

Interstellar was more emotional than I’m used to from Nolans earlier movies who can be a bit cold. Great actors makes this film truly worth seeing or how about Anne Hathaway, Michael Caine or Matt Damon? The mind is served wuthering thought experiments when the room-space continuum itself gets an important part of the story and the events in Murphs bedroom get their unexpected explanation, which surely will divide the audience.

To start with I didn’t like the design of the TARS-robot, looking like a metalized cardboard robot, but after a while I got used to it and when I got to experience the versatility of it, the design really added value to the visual experience. However, I think they have failed in conveying the feeling of zero gravity. And there are logical flaws lowering the rating. This is still a must-see movie with stunning effects, but I had hoped for more.

Rating [7/10].